hollywooddivan

Nu är öronen töjda till 14mm på båda sidorna vilket känns skönt. Har flesh tunnels i, vilket jag älskar!
Rickard tyckte inte att jag skulle ha större, men jag vill nog i alla fall ha 20mm, eller vill jag det?

Det är ju ändå en stil, att ha töjda öron, man blir lite annorlunda.
Jag känner mig inte så annorlunda när jag skrattar, men annars är jag annorlunda.. I allas ögon, inte bara beskådarens utan även mina. Vilket jag trivs med, när jag är nöjd med mig själv.. Men sen då?
När jag sluter ögonen, mår dåligt för en sekund rasar det mesta samman. Jag vill bli någon jag aldrig kommer att bli inbillar jag mig. Men om jag förbättrar mig lite grann för varje dag är snart inte målet lika långt bort som horisonten.

Träffade Jesper på tåget idag.
Jag saknar den mannen även fast det var ett bra tag sen vi umgicks som bästa vänner känns det fortfarande som att den pusselbiten las i mitt hjärta igår. Nu ska jag inte tappa dig i golvet igen. Nu vill jag att vi ska vara vänner, kanske inte som förut för vi har ju förändrats båda två. Utan vänner som dom vi är nu.

Annars så börjar jag känner mig lite sjuk och är väldigt trött. Sådär lagom till helgen.
Och vad händer i helgen? Typ ingenting.

Är sjukt sugen på att meka, eller i alla fall följa med och försöka lära mig.
Eller umgås med min bror, vilket jag gör varannan helg när jag är hos pappa. Men imorgon ska vi faktiskt gå över till honom och äta middag. " Dom vuxna " ska äta sill, jag får köttbullar, ihh.

Eller chilla med min anonyma tuffing kanske? Naah, vi får se.
Kanske inte orkar. Eller klart jag orkar, jag mår alltid bra av att umgås med honom.

Planera det forsatta livet lite kanske?

Nej, nu är det godnatt.
(Och en lång kram till alla som finns där.)